Sen ska man vara lessen

Oh boy!

Jag trodde jag hade lagt av (det trodde ni också) men jag är bara så jävla full of it.

Annars? Över påsken var jag i Uppland. Farmor fyllde 90 och hade ett riktigt fint kalas. Hon har fler vänner än jag, ärligt. Stockholm avverkades som sig bör fast ändå inte och då blev det sommar. Ju. Dagen efter somnade jag i soffan hos mor och far efter ett glas vin, omgiven av mina söta mostrar. Men kanske ändå att bäst av allt var upptäckten att min far delar min passion för övergivna platser. Vi for till ett ställe som är helt grymt, jag tänker inte säga, och fotade ikapp. Det var kärlek. Bilderna får ni se nån helt annanstans.

Sen har jag tappat lite fokus på jobb men jag är glad som en lärka och utom mig av allt annat. Uppsägningar och befordringar, det kommer bli cirkus igen and I love it. Jag var uttråkad innan. Jag hänger ganska så mycket med dem också, och det är rätt fint. Fotboll i tisdags och Tylösand imorgon. Fast det ger mig lite ångest att vi förväntas bada ihop. Jag och tio karlar av vilka en del (två) är rätt omogna och desperata. Uh. Fy fan. Fan alltså! Om ni bara visste. Jag vill liksom inte att de ska veta hur jag ser ut, och jag vill för allt i världen inte veta hur de ser ut. Men det ordnar vi.

Idag åt jag P Diddys tårta till frukost och pizza till lunch. Det är ju snart badsäsong.

I fredags hängde jag med the lovely Slottsstaden possy (I love you!). Det var fint som snus. De var ärligt rädda för Möllan men sen hängde J och X med ända in i det sista. J och jag delade våra hjärtans bedrövelser och bölade ikapp och X och jag dansade så det värmde.

Sen visade sig andra människor vara mycket yngre än jag trodde.

Och R ska gifta sig med sin M. Det är ofattbart men fint.

Jag tror faktiskt att hårfärgen påverkar sinnesstämningen. Jag har aldrig varit så här glad så här länge. Trots alles. Det är så att jag nästan glömmer att jag vet att det blir payback time sen. För det blir det väl?