Hemsök

Jag hade en dröm inatt som sitter i. Jag blir inte av med känslan. Den gör mig ledsen. Jag har inte bett om den drömmen. Jag vill inte ha med det att göra. Fast bakfyllan gett sig och jag trappat en hel halvtimme på maskinen känner jag mig konstig, svag och liten. Jag väljer att vältra mig i det, tänker att jag kanske måste bearbeta det eftersom det kommer till mig så här. Men det finns inte plats.

Imorgon går jag till jobbet och jobbar som fan, då känns det inte otäckt längre.

No worries, jag blir svajig ibland.

I övrigt kan jag rekommendera Emmerys kakor. Om man tror att man ska få besök till exempel. Jag kan däremot inte rekommendera Just like mamas. Maten var platt men vi hade trevligt ändå, family liksom. Jag köpte även ett par till mansskor igår och en hudkräm som luktar godis.

Märkligt

Man kan ju försöka.

Men det går nog inte så bra.

Jag har varit iväg med jobbet, ute i skogen för att köra konstiga bilar och lite grävskopa. Det var roligt. Då på kvällen fick jag veta att en person gått bort. Jag kände henne inte så väl personligen men har ändå träffat henne många gånger och hon har varit hemma hos mig på fest. Det känns så märkligt och jag tänker mycket på de jag känner som stod henne nära.

I övrigt är jag så glad åt facebook, inte minst för att jag där har träffat gamla vänner som jag inte pratat med på år och dar. Hej!

Södertälje-projektet börjar lida mot sitt slut. Jag filar på domen. Efter det blir det också till att resa men kanske på ett lite annat sätt. Jag ser fram emot det.

Ansiktsburk

Nä... jag pallarnte.

Man vill ju bara hänga på fejsan folks.

Ses!