onsdag, juni 13, 2007

Maten på berget

Fortsättningen på historien om Max:

Jo, det ligger inom gångavstånd från hotellet (15 minuter om man raskar på och det gör jag). På deras hemsida sitter symbolen på Ängsvägen 7. Efter att ha kollat med älsklingen om jag fick äta burgare gick jag till Ängsvägen 7, det var ett höghus där det bodde folk. Inget Max i sikte. Jag gick lite till, tänkte att det bara hamnat lite snett. Vägen blev större och mindre gångvänlig as I went on. Sen tänkte jag näe, det här kan det inte vara. Så jag gick tillbaka till hotellet. Var jättearg och ringde och tjurade hos blondinen. Kollade igen på internet, nej jag hade inte sett fel. Gick ner till receptionen och frågade, hon pekade på kartan. Cirka två minuters gång efter det att jag vände låg Max. Så jag knatade dit. En timmes sammanlagd vandring för att få en skitgod burgare.

Ikväll förärade jag restaurang Skogshöjd ett besök igen. Kvällens pasta visade sig vara för mig och boy, gillar jag murklor? Det gör kocken här också. Man gillar även vattenkrasse (tror jag det är?) som man då har på allt. Det är en över förväntan-restaurang för att ligga på ett hotell så här. Ikväll fick jag dela lokal med ett större sällskap från en av våra statliga inrättningar som gladde sig högljutt.

Idag insåg jag att jag gjort ett misstag, trampat där jag inte borde trampa. Det är inte så mycket själva grejen, imorgon ska jag be om ursäkt och förklara mig och det kommer att vara lugnt, det är besvikelsen på mig själv. Jag måste måste måste lära mig hantera misstag och fel hos mig själv. Jag har typ grämt mig hela kvällen för det här, som ju är en skitgrej egentligen. Hur lär man sig? Genom att göra fel och göra fel antar jag.

Mamma ringde idag och berättade att hon fått nytt jobb. Både prästen och militären fick stryk. Ett snäpp upp. Jag blev jätteglad för mamma är bäst.

Imorse när jag stod utanför hotellet körde en sån här förbi:



Effekten var typ "är det en fågel? nej ett plan?" etc. Snygg är den inte men ändå. Nu ska jag sova.


P.S. Det var ingen tysk, det var en sur svensk. Som jag fick träffa utan kostym alltså. D.S.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida