Fördelade direkta kostnader

Idag börjar Malmöfestivalen. Förut om åren har jag tyckt att det var ok, ganska trevligt faktiskt. I år blir jag bara arg. Jag som annars utvecklats till en rätt harmonisk och snäll typ med åldern. Men alltså jag klarar inte av detta med folkmassorna och smutsen. Och alla pk-artister sen. Men vad säger jag? Jag menade inte det där. Fast värst just nu är det faktum att Baby åker bort klockan fem på söndag morgon och är borta EN HEL VECKA. Utbildning med jobbet. Hur ska jag klara det? Det kommer att bli ett antal partier Kungen lagda, det är ett som är säkert.

Dagen avlöpte utan större smärta, jag räknade klart på det nya, det blev ett hamrande gott underlag. Sen blev jag riktigt jävla arg på en person, samt lätt frustrerad på ett par andra. Chefen åkte hem halv fyra så då gjorde jag det också.

Annars har jag i veckan haft en EKG-mätare fäst vid min kropp under ett helt dygn. Jag hade en del konstiga attacker från den trakten tidigare, dubbelslag och uppehåll och annat gött. Mätningen visade att jag var frisk, och symptomen förklarades med stress. Bah! Om ni bara visste vilken stress jag levde under i vintras, långt innan detta kom! Mitt liv är en dröm nu jämfört med då. Jag kan liksom andas. Men det kommer efter, som Arboga-ölet.

Just det ja, vi har köpt en trappmaskin också. Familjen fitness tar världen med storm.