We could be like bunny rabbits
Jag heter Anna och mitt stora intresse i livet, förutom min blondin som jag älskar mer än allt annat, är att bli bäst i världen på Excel.
Igår var det trevligt så klart. Jag och någon var överens om hur skönt det är att man accepterar att man inte går ut för att träffa folk, att man bara sitter i ett bås med de man redan känner och har det gött. Till skillnad från för några år sen, då man tvingade sig eftersom man var ballast om man hade flest ytliga bekanta som man träffade ute på klubbar och sånt. Och om man som jag inte ens lyckades tvinga sig så hade man ångest och trodde att man var socialt missanpassad och dålig. Jo, så det var vi överens om. Och att man gillar att gå hem i tid, inte bli så full, värdesätta sin fritid, inte tro att en halvdan kväll blir bättre om man dricker mer och går på efterfest. Ni vet. Och L och A var överens om att jag var lik Reese Witherspoon, ja de hävdade bestämt att det hade de sagt innan. Jag har aldrig varit lik nån innan, förutom mamma, så jag blev glad så klart.
Men någon annan klagade på mig och blev ledsen av att jag skulle gå hem, "du måste ge det en chans, ha lite roligt" fast vi inte hade nåt på gång som skulle hända och jag hade roligt redan. Jag sa som det var, jag har aldrig haft det så bra som jag har det nu, tack och hej. Sen när jag blev skjutsad hem av ängeln märkte jag att jag var rätt så jävla på det ändå. Så när vi kom hem fick jag ligga och babbla tills jag kunde blunda utan problem. Jag babblade mest om alla djuren vi hade när jag var liten och mina föräldrar (pappa) fick nån sorts gröna vågen-psykos. Månskensbonde kallar han det så här i efterhand, kluckar lite och säger att den byrålådan är stängd nu. Jag tror vi var uppe i 80 kaniner när det var som värst. Och hönor och gäss som hotade mig till livet och vallades på bete av mor med sjal på huvudet och en lång pinne i handen. Ja herregud.
Nu har jag återfått medvetandet, fått frukost på sängen med färska frallor av min skatt här i livet som sen for till en hemlig skräddare för att få ännu mer skräddarsydd svid för att få mig ännu mjukare och svagare i benen.
Jag överdoserar på cute overload och kaninungefilmer på youtube. Idag är allting mjukt och fluffigt igen.
Igår var det trevligt så klart. Jag och någon var överens om hur skönt det är att man accepterar att man inte går ut för att träffa folk, att man bara sitter i ett bås med de man redan känner och har det gött. Till skillnad från för några år sen, då man tvingade sig eftersom man var ballast om man hade flest ytliga bekanta som man träffade ute på klubbar och sånt. Och om man som jag inte ens lyckades tvinga sig så hade man ångest och trodde att man var socialt missanpassad och dålig. Jo, så det var vi överens om. Och att man gillar att gå hem i tid, inte bli så full, värdesätta sin fritid, inte tro att en halvdan kväll blir bättre om man dricker mer och går på efterfest. Ni vet. Och L och A var överens om att jag var lik Reese Witherspoon, ja de hävdade bestämt att det hade de sagt innan. Jag har aldrig varit lik nån innan, förutom mamma, så jag blev glad så klart.
Men någon annan klagade på mig och blev ledsen av att jag skulle gå hem, "du måste ge det en chans, ha lite roligt" fast vi inte hade nåt på gång som skulle hända och jag hade roligt redan. Jag sa som det var, jag har aldrig haft det så bra som jag har det nu, tack och hej. Sen när jag blev skjutsad hem av ängeln märkte jag att jag var rätt så jävla på det ändå. Så när vi kom hem fick jag ligga och babbla tills jag kunde blunda utan problem. Jag babblade mest om alla djuren vi hade när jag var liten och mina föräldrar (pappa) fick nån sorts gröna vågen-psykos. Månskensbonde kallar han det så här i efterhand, kluckar lite och säger att den byrålådan är stängd nu. Jag tror vi var uppe i 80 kaniner när det var som värst. Och hönor och gäss som hotade mig till livet och vallades på bete av mor med sjal på huvudet och en lång pinne i handen. Ja herregud.
Nu har jag återfått medvetandet, fått frukost på sängen med färska frallor av min skatt här i livet som sen for till en hemlig skräddare för att få ännu mer skräddarsydd svid för att få mig ännu mjukare och svagare i benen.
Jag överdoserar på cute overload och kaninungefilmer på youtube. Idag är allting mjukt och fluffigt igen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida